• Böcker,  Lovisa

    Written in My Own Heart’s Blood (Outlander #8) – Diana Gabaldon

    En av de mer framstående tankarna om den här boken är just hur grym Bree är. Jag läste den här boken i samband med att jag kollade på Cursed, och därav funderade jag på vad det innebär att vara en “stark kvinnlig karaktär” – en heroine liksom. Jag lyssnade även på Taylor Swifts nya skiva folklore med lyrics som “She had a marvelous time ruining everything”, vilket fick mig att tänka tankar. Jag tänker att en hjälte absolut kan vara en som tar upp vapen och krigar, slåss och dödar, om det krävs. Men framförallt handlar det väl om anledningarna till att personer agerar som de gör, typ att man vill skydda/rädda folk eller för sin egen situations skull liksom, att man tar ansvar och gör saker. Jag slogs av det att jag gillade Bree’s sätt att vara en stark kvinnlig karaktär.

    Precis som med de tidigare böckerna upplever jag att det blir lite för mycket fokus på personerna och lite för lite fokus på de historiska händelserna. Jag känner att jag inte lärt mig så mycket av de senare böckerna som jag gjorde i samband med de tidigare. Det tycker jag är lite tråkigt.

    Detta är ju alltså den sista hittills publicerade hela boken i Outlander, och jag är väl typ officiellt klar med mitt läsande. Precis när jag läst klart var jag lite lack på att boken slutade som den gjorde. Visst, Gabaldon knyter ihop de olika handlingarna i den här boken på ett fungerande sätt, men hon slutar ju vid ett bra “moment” i boken, där jag vill läsa mer för en gångs skull. Så det var lite tråkigt, men det kommer kanske mer i nästa bok som förhoppningsvis kommer någon gång snart. Jag kan säga att det inte direkt kommer att bli någon book hangover på detta. Tyvärr. Bra grejer men inte episkt bra!

  • Emelie,  TV

    RE: Cursed s. 1

    Ja, alltså vad ska man säga om detta? Jag har vid skrivande stund gjort tre försök att ta mig igenom Cursed och har inte ens varit i närheten av att lyckas. De två första gångerna tog det stopp på första avsnittet men tredje gången kom jag faktiskt lite längre. Sedan tog jag en kort paus och tänkte, nu kan det inte vara så långt kvar – jag härdar. Det kändes som att det hade gått evigheter. Men nej, jag var tre avsnitt in. Då gav jag upp och har inga planer på att försöka igen.

    Cursed s. 1 är bland det sämsta jag sett. Det har säkert med mina förväntningar att göra. Det kändes som ett bra koncept med helt ok skådespelare, men jag köper det bara inte. Dåligt manus och dåligt genomförande. Och vi ska inte prata om kläderna de har på sig. Och hur cringe många av skådespelarinsatserna är. Nej, det här var inte alls vad jag ville ha. Nu känns det som att jag borde säga något positivt för att förmildra men jag orkar inte ens lägga tid på att komma på något. Så jag föreslår att vi lägger Cursed bakom oss och går vidare med livet!

  • Lovisa,  TV

    Cursed s.1

    Jag var taggad. Du var taggad. Vi var taggade inför detta. Men det gick inte riktigt som vi hade tänkte.

    Du försökte och gav upp. Första gången 5minuter in i första avsnittet. Sedan försökte du igen och såg typ lika mycket igen. Sedan hade vi ett långt samtal om vad fantasy är och hur Cursed inte lever upp till detta. Då bestämde jag mig för att se serien för att avgöra om den bara var dålig i början eller om den skulle vara dålig hela vägen igenom.

    Premisserna för serien är bra. Grundidén för serien är spännande och skulle kunna bli intressant. Jag som är comics-läsare vet ju att Frank Miller kan producera välskapta saker(typ Batman-comics). Så möjligheterna finns för en intressant story här.

    Jag upplever att det första avsnittet i serien är det sämsta. Vilket gör det svårt för vissa som ger upp efter 5minuter att komma in i serien. Jag förväntade mig en “mature”-serie som riktar sig till vuxna, och det är en 16års rekommendation på serien. Men som vi redan diskuterat känns den här serien som en high school-serien riktade till tonåringar. Jag skulle sätta den i samma nivå som The Chilling Adventures of Sabrina exempelvis. I de första avsnitten är det rätt tydligt, i de senare avsnitten blir det lite mer “mature”-scener med våld och annat men inte så pass mycket eller genomgående som man hade velat se.

    Förutom att den är lite löjlig, så finns det en del andra problem. Typ: skådespelarinsatser, manusskrivande, vissa övergångar i filmningen som av någon anledning var animerade, och brist på världsbyggande/mytologiskapande. Jag vet knappt vad jag ska säga om det. Det var bara illa på många olika sätt.

    Så nej, detta är väl inget som har gett mig särskilt mycket och inget som är direkt nödvändigt att se!